Tyst retreat?

Kommentera
Århundradets mest försummade blogg. JS har drunknat i plugg och arbete. Dessvärre har jullovet bestått av sorgligt lite öl.
 
BP har försökt övertala JS till något hippieflum under veckan...
BP: Jag ska försöka bli mer zen det här året.
JS: Jag ska haka på det.
BP: Bra! Häng med på tyst retreat!
JS: Vad är det?
BP: Man är helt tyst i typ en vecka. Alltså pratar inte med någon, ingen ögonkontakt eller kommunikation överhuvudtaget. Ingen elektronik, man ska bara vara i sitt eget huvud.
JS: Vad är det bra för?!
BP: Vem vet. En på mitt förra jobb som åkte på det där och började gråta efter två dagar typ.
JS: Du säljer inte in det bra nu...
BP: Nej! Jag tror det är en hemsk upplevelse som man inte ångrar.
JS: Ungefär som juristprogrammet.
BP: Exakt!
 
Den enda JS vill skicka på tyst retreat är den sjukt mysko mannen (MM) som JS har haft "äran" att få vara i samma grupp som under senaste kursen. Den käften går I ETT. JS är farligt nära psykbryt varje gång MM öppnar sin mun för att visa hur intellektuell och svår MM är. MM:s favoritrepliker:
"En fråga, bara..." (milslång, hypotetisk fråga)
"Nu vill jag göra det ännu svårare..." (varför?!)
"För att röra till det" (Hörru, ditt rötägg, vi går grundkurser. Håll din ryckande baguette i byxorna och runka av den hemma på kammaren istället, snälla).
"Jag tänkte såhär..." (återger exakt resonemang från domen. VILKET GENI! Läskunnig!!!)